Resa till Sardinien – del 3

Läs först:
Resa till Sardinien – del 1, fakta, varför Sardinien?, flygresa och boende
Resa till Sardinien – del 2, väder, hyrbil, byar & några små vandringar, bad & stränder

Annat att göra och se

Ett väldigt gammalt träd

Simone som driver Agriturismo Stazzi La China talade, till skillnad från många andra öbor, bra engelska och var mycket hjälpsam med goda tips till vår vistelse.Bland annat så tipsade hon om ett 3.800 (ja, tretusenåttahundra!) år gammalt olivträd som står på norra delen av ön. Nyfikenheten tog oss dit. Men detta först efter att ha virrvarrat på små grusvägar i säkert 45 minuter i onödan. Vad jag försöker säga är att det var lätt att köra fel där för det var oerhört dålig skyltat! Jag slänger därför upp en karta nedan med de saker som vi uppskattade allra mest utmarkerat. Trädet var oerhört stort, och faktiskt så bar det gröna löv – helt makalöst. Jag slänger in en bild nedan. Lägger också in ett videoklipp från en närbelägen sjö bara för att ni ska få en känsla för hur landskapet ser ut.

3.800 år gammalt olivträd. Stort var det!

Landskapet nära olivträdet

Cykla

Många andra turister och öbor valde att cykla runt på ön. Det var faktiskt mer mountainbike än racer som gällde. Jag kan inga uttalade terrängstigar eftersom vi själva in hyrde cyklar, men det bör säkert finnas. Det lär vara rätt utmanande att cykla på ön, för det är stora höjdskillnader. Dessutom är rätt många vägar smala med vegetation direkt intill vilket gör att i alla fall jag, som ändå är väldigt van cyklist, nog hade känt mig ganska liten och osäker på en cykel när bilarna dundrar förbi. För räkna inte med att någon följer hastigheten på vägarna. Vilka siffror skyltarna visade var helt ointressant. Italienarna valde själva tempot och det verkade inte direkt bekymra polisen. Vi gjorde inte en enda omkörning på 75 mil!

Vingårdar

Det finns säkert många vingårdar på Sardinien. Vi fick tips om en av de närbelägna från Simone. Eftersom jag glömt namnet har jag med hjälp av vinetiketter och google försökt hitta namnet. Jag tror jag har lyckats, stället heter troligtvis Vigne Surrau (men det står Isola Dei Nuraghi på etiketten också) och verkar sakna hemsida på nätet. Vi kom dit en söndag efter stängning men blev insläppta av ägaren ändå. Han bjöd mig på tre olika sorters röda och jag köpte till slut en låda av det röda vinet Rosso Surrau. Kassan var ju redan stängd men han var inte så knusslig. €12.90 per flaska rundades av till €60 jämt för sex flaskor vid kontant betalning. De pryder nu vårt kök. Ska bli gott att slå upp ett glas snart.

Mysig gång ner till havet på västra kusten.

Resereflektion

Jag tänker nu kort dela med mig av mina tankar efter resan. Sardinien var väldigt härligt och framför allt avkopplande. Att komma från en vardag i en innerstadslägenhet i en av landets största städer till den sardinska landsbygden gör att man tvingas gå ner i tempo. Nätterna är knäpptysta och det är kolsvart runt i kring på landet. Så ovant att det nästan tar någon dag att vänja sig. Men det blev till slut en vecka helt utan dator och endast totalt 20 minuters TV-tittande. Det blev desto mer böcker! Vi läste nog lika mycket som man hinner med på två månader hemma.

Vädret var ju inte riktigt det vi hoppats på. Skulle jag råda någon om när man ska åka till Sardinien är min gissning juni eller september. Jag kan riktigt se framför mig de knökfulla stränderna i juli och augusti. Sardinien är nämligen ett väldigt populärt resmål för de italienska fastlandsborna. Dessutom finns risken att man upplever vädret som för varmt. Vädertabeller lär ge er mer kött på benet i valet.

D tycker om katter.

Vår lille D då, vad tyckte han? För en kille på två år som gillar fullt ös och är van att träffa många personer var det så klart stor kontrast. Vädret gjorde ju också att vi inte kunde hänga så mycket på stränderna vilket var synd. För det gillade han verkligen! Bondgården och djuren i sig gillade han mycket. Men förvänta er inga välordnade hagar där djuren står uppradade. Det var lite mer ruffigt och osvenskt än så. Djuren på vår gård bodde ca 70 meter nedför en slänt i en lite stökigare miljö än vad vi är vana vid. Men jag tror nog att de har ett bättre liv än svenska djur som står i små bås. Ska man inte åka dit med barn? Jo det tycker jag. Det är säkerligen enklare om det är fler en ett barn då de har större möjlighet att underhålla varandra.

Åk till Sardinien om du gillar att koppla av, sköna stränder, god mat och möjlighet till vandring och cykling!

View Larger Map
Klickbar karta!

Arrivederci!
/O

Etiketter:cykla, gammalt träd, karta med målpunkter, olivträd, resereflektion, Sardinien, vingård